bloggfortjejer

Senaste inläggen

Av Patrik - 31 augusti 2013 18:55

En nyskriven dikt av mig:


På konsert


En ljus äppelkindad tiger
reser sig över scenkanten
och blickar kommersiellt ner i folkvimlet
där det doftar sockervadd och rostad lök


några har övernattat i tält
men hon sov på hotell
hela natten


hade hela sin tröja nerklottrad
med hans autograf


måste vara ett fan
tänkte jag


och fick en tappad slush
över mig


nästan lite konstnärligt
med strimmor
och en stor orangegul sol
över hela ryggen


men jag stod still
flyttade mig inte en centimeter.


Patrik 2013

ANNONS
Av Patrik - 27 augusti 2013 19:19

 

 

                                   


 

 

Hej

 

Jag skulle gärna vilja få möta dig tjej 13 år som vill hjälpa mig med denna text. Du är då flickan i texten och jag är den 3 cm långa dockan. Det finns inga krav på dig eller något annat som jag vill att du gör. Du får bestämma nästan allt och därefter så får du hälften av Royalty ifall boken blir publicerad.

 

Du tjej 13 år fantiserar då vad flickan säger i boken.

 

Jag har haft bekymmer med denna bok eftersom det är en tjej bok! Men tjej böcker blir ofta populära när dem väl är färdigskrivna. 

 

Boken blir renskriven efter att du och jag gjort manus till boken. 



Så här ser boken ut än så länge: 



(Denna text är enkel och bara på prov för att se om ni gillar denna form av text. Gillar ni den så skriv det till mig så förbättrar jag bloggen och så får ni gärna vara med och skriva.)

 


Flickan och dockhuset


Om du ser dig omkring i världen så ser du allt som människan genom årtusenden har skapat och producerat. Du kanske till och med inte ens tänker på det, att vattenkranen du dricker ur är gjord av järn och att den inte rostar fast att mycket vatten forsar genom kranen varenda en dag. Men allt som är och finns omkring dig är skapat och producerat och förpackat av människor.  Allt från tyger, grönsaker, mobiler, lerkrus och diamantringar är gjort av människor.


Och vet du vilka människorna var?


Det var du! För det var du som skapade vägarna och broarna och tunnlarna och det var du som uppfann penicillinet och upptäckte Amerika och ibland arbetade på Konsum eller Domus. Ibland var du svart och ibland så var du vit eller Gul och ibland så var du tjock eller smal. Men främst av allt så var du ett barn.


Den här berättelsen är om en liten vacker 13 årig flicka. Hon bor på en charmig liten bondgård långt utanför stan och hon heter Lisa. Lisa Svensson Sparre som har två föräldrar som dem flesta små flickor har. Pappan är en snäll bonde som är lite försynt och tystlåten och som oftast arbetar på gården till långt in på natten. Lisas mamman arbetar också på gården men oftast så brukar hon laga mat till familjen och städa huset som hennes man Olle har ärvt av sin farfar. Utöver detta så har Lisa katten Laban och en stor tjur som hon kallar Vildoxen samt 50 hönor och 30 kor som är hennes vänner på gården.


Gården är nästan 700 år gammal och har gått i arv i Lisas släkt sedan gården byggdes av Lisas farfars farfars farfar farfar när hans adelstitel gav honom mark och jord av kungariket Norge, Danmark och Sverige. Han var en adelsman som ville bli bonde och därför namnet Adelshög på gården där Lisa bor. Det sägs dessutom spöka på Adelshög på den mörka vinden men Lisa har aldrig sett något spöke där eller i huset i övrigt. Det är farfars farfars bror som spökar där sägs det av hennes farmor efter att han och släkten var oense om ett arv.


Lisa älskar att bo på landet. Hon slipper all stress och huset är vackert där det står lite utanför resten av husen i omgivningen. Det är som en liten kulle med en träddunge runt huset där Lisa bor, nästa så att huset reser sig majestätiskt över allt annat när man ser det på håll tycker Lisa.


Men annars så är det tråkigt att bo på landet tycker Lisa.


Hennes bästa kompisar bor nämligen flera mil bort och oftast så har hennes föräldrar inte tid att skjutsa henne fram och tillbaka till sina kompisar när hon vill möta dem. Det är dessutom inte så roligt att alltid behöva planera allt i förväg när man skall möta sina kompisar tycker Lisa. För oftast så brukar hennes kompisar leka som bäst när hon är tvungen att åka hem igen. Hon brukar därför känna sig lite ensam ibland men hon vill ändå inte att föräldrarna flyttar från gården eftersom hon tycker att det är roligt att bo på den fina gården Adelshög.



(Förkortning av texten eftersom den är på prov)

....................

Snart så är det jul och det innebär alltid att mamman lagar massor med mat inför Julen. Syltor och risgrynsgröt i stora kittlar, alla sorters pastor och krämer och safter får hela Adelshög att dofta som ett exotiskt kryddparadis tycker Lisa. Nästan all mat lagas dessutom efter gamla familjerecept från 1400 talet vilket gör så att Lisa ibland hör sin mamma mumla "tre skålpund salt, vad är skålpund?" från köket.


Överallt fejas det och skrubbas det som att hela släkten skall komma på besök fast att stora delar av Lisas släkt numera bor utomlands. Men under julen så skall föräldrarna och Lisa hälsa på hennes mammas kompis Lina med hennes två döttrar Louise och Mia och möta hennes pappas kompis Anders och hans fru Anita. På julafton däremot så skall familjen vara hemma och bara mysa och öppna julklapparna som finns under granen.


Fyra paket är mjuka och tre är hårda till Lisa. Men det konstiga med ett av paketen till Lisa är att det uppför sig konstigt på natten.


Lisa såg det en natt när alla sov. Lisa gillar nämligen att ligga och fantisera om vad hon får innan julafton och då brukar hon ligga i mörkret framför granen och bara andas in barrdoften och föreställa sig allt fint som finns i paketen till henne, det var då det skedde!


Utifrån Lisas julklappen så går det en sladd in i kontakten i väggen. Det är hennes farfar som köpt den till henne och hon kan inte ens fantisera om vad det är. För några nätter innan julafton när Lisa skulle titta på presenten i mörkret så skedde det någon som hon aldrig skulle kunna tro att det skulle kunde ske, det måste vara spöket som farmor pratade om tänkte hon när hon såg det på natten.


Först så var det mörkt men efter en stund så tändes det en liten lampa i julklappens ena hörn och därefter så började det låta som en liten dusch inifrån presenten. Det konstigaste av allt var att hon kunde höra någon sjunga julsånger inifrån paketet. Rösten var liten men hon kunde tydligt höra någon sjunga: "Släckta äro alla ljusen, äro ljusen, tipp, tapp, tipp tapp...." Och när hon försiktigt krafsade på paketet så kom det ett skrik inifrån paketet: "Iiiih gå din väg hemska mus, för här finns det inget att äta, schas mus, schas".


(Förkortning av texten eftersom den är på prov)


.....................
Lisa öppnade sin tredje mjuka present. Det var en besvikelse. Mormor hade handlat på exakt samma klädaffär som faster Olivia. Olivia hade förstås köpt rätt storlek vilket mormor misslyckats med men både Olivia och Mormor Britta samt mammas väninna Lina hade köpt exakt samma tröja tre gånger.


Lisas pappa tittade förstående på Lisa och sa att dem kunde gå och byta tröjorna i butiken varpå Lisa suckade. Och därefter så pekade han på den konstiga paketen från farfar: "Den paketen skall vara helt annorlunda från alla andra julklappar du någonsin har fått menar farfar, du får öppna den nu Lisa".


Lisa tog det försiktigt som att det skulle hoppa fram något ur paketet och skrämma henne. Men när hon öppnat paket så tittade hon besviket på vad hon hade fått från sin farfar och utbrast: "Ett dockhus!"


Lisa slutade leka med dockor för länge sedan. Farfar hade kanske glömt att datorerna finns numera och köpt ett dockhus till Lisa för att han trodde att barn fortfarande lekte med dockhus tänkte Lisa. Dockhuset var förvisso vackert. Allt så äkta ut i dockhuset och dockan såg nästan levande ut där den satt i en fåtölj i vardagsrummet. Men ändå, ett dockhus! Lisa suckade och såg därefter hur dockan ställde sig upp mot Lisa. Dockan började därefter prata med Lisa: "Hej Lisa, God Jul, jag är en levande docka anställd av företaget Dockhus & Dockhus AB. Jag kan steppa, sjunga, berätta skojiga historier, äta mat och vara glad". Därefter så steppade dockan runt i vardagsrummet framför Lisa och stannade därefter upp tvärt.


Dockan pekade upp mot vinden av huset: "Du har fått en present till av din farfar Lisa. Den står i vägen för byrån så du får gärna öppna den så att jag kan komma åt mina saker på vinden".


Lisa var mållös! Hon hade aldrig sett något liknande och tänkte nästa att det måste vara spöket hon såg i dockhuset.

Dockan fortsatte: "Det kom en jättestor mus och försökte ta sig in i dockhuset för en natt sedan och då behövde jag mina saker på vinden. Men jag lyckades att skrämma i väg musen ändå. Jag gick bestämt ner och så schasade jag iväg musen som sprang iväg med svansen mellan benen". Dockan såg belåten ut och Lisa öppnade paketet.


I det lilla paketet från farfar så fanns det ett betalkort samt ett brev från farfar. Lisa läste: Denna Jul ville jag ge dig något som du aldrig annars har sett. Jag hittade det när jag var på resa i Öster. Det var en liten stad dit turister inte brukar åka och på en basar som låg helt avlägset från den yttre världen. Dockan lär vara som att ha en Guldfisk ungefär fast roligare. Som en Guldfisk som sjunger sånger, släcker och tänder lampor och som man kan prata med ibland.


Men du måste ta hand om honom väl. Dem små är inte så smarta och han rymmer ofta från huset och kan bli uppäten av en katt eller någon råtta. Du måste ge honom mat och du får välja vilka kläder han skall ha. Du får däremot aldrig ställa upp honom på vinden eller glömma bort honom, för då dör han.


Till alla utgifter så får du mitt betalkort som du fritt får använda till alla inköp till dockhuset. Du kan fritt välja på allt till honom och det finns pengar så att du kan använda kortet i flera år.


God Jul från Farfar


Lisa kunde knappt tro att det var sant. Hon hade fått en livs levande docka i julklapp av farfar! Lisa tänkte först att hon kanske drömde allt för i drömmar så kan det ju finnas levande dockor och flygande elefanter, men i verkligheten så finns ju inget sådant tänkte Lisa. Nästan lite kusligt med en levande docka tänkte Lisa därefter. Spöket som farmor berättat om kanske kom fram när man var tretton år.


Fy så kusligt tyckte Lisa! Därför så tittade hon strängt på dockan och frågade:


"Är det du som är spöket?"


Dockan stod när Lisa frågade och förstrött lutade sig mot en vägg i vardagsrummet som att han nästan var uttråkad av Lisas funderingar och läsande av lappar men med ens han fick hör spöke så hoppade han till: Iiiih, ett spöke! Därefter så sprang han runt med en liten spade och letade i dockhuset. Lisa tyckte att han såg rolig ut! För egentligen så kunde han ju bara gå utanför dockhuset och leta, men han smög sig alltid fram genom alla dörrarna i dockhuset som att han hade fyra väggar på huset.


Lisa suckade: Nej, är du ett spöke?


Dockan: Jaså! Nej, jag är en anställd för Dockhus & Dockhus AB vilka ingår i professor Tucks industrier. Här får du se!
Dockan gick in i något i dockhuset som liknade en biograf där filmduken var vänd mot Lisas håll så att hon fick upplevelsen av att sitta längst bak i en biosalong. Där letade han först febrilt efter en rulle i biografrummet. Han var inte särskilt ordningsam tänkte Lisa för när han plockat fram en filmrulle så kastade han bort den på golvet eller så ställde han den bredvid sig. Men till slut så sken han upp: "Här är den!"


På biograf duken så kom det därefter upp en liten flicka i dockans storlek. Hon var söt tyckte Lisa och hon lät duktig på rösten som att hon gjorde något viktigt.


Hon förklarade: Professor Tuck hade en genialisk idé om att lösa överbefolkningen på jorden. Han tänkte att om människan var mindre så skulle utrymmet på jorden bli större och maten skulle därför bli större och därför räcka till alla på jorden.


Lisa såg hur bioduken visade en skallig professor med tjocka glasögon iklädd en vit rock kikandes ner i ett provrör!


Flickdockan fortsatte: När man framställer grönsaker så är generna viktiga i grönsaken. Genom årtusenden av förädling så har människorna fått fram dem grönsakerna som vi har idag. Grönsakerna var nämligen helt annorlunda från början men genom förädling så blev grönsakerna till dem välsmakande grönsakerna som vi äter idag. Därför så ändrade professor Tuck generna på ett mänskligt foster i ett provrör och vips så hade vi kommit fram i världen!


Lisa såg nu på filmen hur en liten forskare som såg exakt lika dan ut som den stora forskaren kommit upp ur provröret på filmen. Den stora forskaren höjde på ögonbrynen i förvåning när han såg sig själv titta tillbaka på honom från provröret.


Flickdockan fortsatte: Men det gick inte så bra för professor Tucks idé. Världen blev för farlig när man bara är 3 cm lång.


Lisa fick se hur en geting jagade en liten docka.


Flickdockan: Allt såg dåligt och mörkt ut för professor Tucks idé tills Nell Watts kom på idén att bygga en nöjesindustri med professor Tucks idé. Nell Watts var en berömd men nästan utfattig Dockhus tillverkare och hans idé var att skänka glädje och tröst åt alla små flickor i världen.


Lisa fick se en vänlig äldre man vid ett skrivbord som hade ett ett helt höghus fyllt med små dockor som vandrade runt i sina lägenheter i huset och pratade med varandra.


Flickdockan: Vi skänker tröst och glädje men vårda oss väl för världen är farlig för oss.
Därefter slutade filmen.


Nu hade mamma kommit fram till Lisa: vad gör du Lisa, skall du inte öppna dem andra julklapparna också?


Lisa ryckte till: Titta, jag har fått en levande docka av farfar!


Dockan sträckte ut armarna och snurrade runt samtidigt som han såg belåten ut!


Mamma: Det var då en konstig en! Du får ställa dockhuset någonstans i ditt rum och öppna resten av julklapparna nu Lisa.


Dockhuset var inte så stort men för sin storlek så var huset rätt så tungt. Lisa lyfte försiktigt upp huset och dockan började prata "Åh, nej! Mitt hus svävar, jag såg en fiskmås flyga förbi utanför mitt fönster". Lisa fortsatte och bära dockhuset en bit mot trappan upp till sitt rum och dockan fortsatte att oja sig inifrån dockhuset "Oj, allt mitt dyrbara porslin och farfars gamla klocka". Lisa ställde därför ner dockhuset igen och så la hon dockan försiktigt ner i bröstfickan på sin tröja och lyfte därefter åter upp dockhuset.

Lisa kunde hela tiden känna hur dockan sprang omkring inne i hennes ficka när hon bar upp dockhuset för trappan mot sitt rum och hela tiden så pratade dockan högt inifrån fickan: "Iiiih vad är det där för något? Hmm nej det var inget! Atjo, det var damm".


Väl uppe på sitt rum så placerade Lisa dockhuset ovanför den öppna spisen och satte i kontakten till dockhuset. Därefter så plockade hon upp dockan ur sin ficka igen och satte försiktigt in honom i dockhuset. Dockan sprang därefter ut genom sin ytterdörr och tittade storögt ned för spishällen som att det var en avgrund och ropade "hjälp, mitt hus har hamnat på Mount Everest topp".


Därpå önskade Lisa dockan God Jul och gick ner till Julfirandet med sin familj igen. Men när Lisa hade stängt dörren till sitt rum så for det ett listigt ansiktsuttryck över dockans ansikte och dockan sprang in i sitt hus och upp på vinden till sin byrå där han tittade trånande ner på något i byrån.


Därefter blev julen precis som Lisa önskat sig. Mamma hade köpt en tröja till Lisa som Lisa önskat sig. Tröjan var en friluftströja som inte blev blöt när det regnade ute och som aldrig blev smutsig fast att man inte tvättade den. Tröjan var jättedyr men alla andra tjejer som Lisa kände hade sådana tröjor eftersom tröjorna var häftiga och mycket populär bland tjejerna. Pappa hade också köpt vad hon ville ha och Lisa var mycket lycklig den julen på Adelshög.


Mamman och pappan frågade en del om farfars present men hur Lisa än förklarade om farfars present så tycktes dem inte förstå sig på presenten från farfar.


Mamma: Dockan kunde snurra runt så här.


Pappa: Ja, det är inte klokt! Snart gör robotarna mitt arbete också!


Lisa suckade när föräldrarna inte förstod henne och Lisas mamma tittade då förstående på henne och sa: "Jag, skall gå in och se på ditt dockhus lite senare men det var ju roligt att du gillade farfars present".


I byrån i det lilla dockhuset så fanns det en liten låda där det stod James Bond kostym, 0,2 millimeters fiskelina ingår. Dockan satte på sig kostymen ställde sig framför en spegel och rättade till frisyren. Han blinkade med ena ögat åt sig själv och satte på sig några solglasögon och gick ned för trappan och ut genom ytterdörren på dockhuset. Där fäste han fiskelinan som gick ut från midjan på kostymen i en prydnadsvas och började sakta klättra ner för spishällen.


Inte för att han var tung den lilla dockan men var gång han drog ut mer tråd från midjan så kom det ett doing, doing ljud från vasen på spishällen. Och när Lisa väl kom till sitt rum så hade dockan kommit halvvägs ner för spishällen. Där kunde hon tydligt höra honom prata "det här går ju lätt som en plätt" samtidigt som ett doing, doing ljud kom från vasen på spishällen.

ANNONS

Presentation


Välkommen till skrivarhörnan.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Augusti 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ bloggfortjejer med Blogkeen
Följ bloggfortjejer med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se